Har blivit Mormor och massa annat!

Nu bara måste jag ta mig tid och ork att blogga lite.
Dom sista 10 dagarna har varit mer än jobbiga.
men vi börjar väl med den absolut STÖRSTA nyheten.
JAG HAR BLIVIT MORMOR!!!
-Ja det är en helt fantastisk upplevelse som inte går att beskriva med ord.
3 veckor för tidigt såg Nora dagens ljus.
2640g tung och ändast 46cm lång.


Säkert kommer lilla Nora att tro hon har två mammor då jag finns vid min dotters sida mestadels av tiden på en dag.
-Ja varför gör jag det då tro??
Ja inte är det för att hönsa över mitt barnbarn utan för att dottern min har 5 st dalmatinervalpar som inte är flyttfärdiga än och måste ha omsorg om dagarna, matning, städning, bära ut valpar, bära in valpar, städa mata...och där i mellan mata bebis, byta, rapa, sen snabbt hem till mina dagishundar som behöver sin omvårdnad, rasta mata, ta hand om sonen som varit sjuk i 2 veckor, så pass illa att jag  var tvungen att tillkalla ambulans i lördags natt. Nu ligger han i soffan med hög feber osv, strax ska jag tillbaka rill jobbet med valparna, pussa på Nora....så här ser mina dagar ut sen 10 dar tillbaka, på lördag flyttar valparna och allt kanske återgår till det normala.
Uppe i allt som varit och är så har min ena Tax tik blivit tjyvparad, ja det är svårt att vara över allt hela tiden..
tur i oturen så är hanen en liten blandning på Chihuahua/Tax som jag passade men inte tillräckligt bra....tydligen, men den röra jag har så får jag skylla mig själv...men valparna är självklart välkomna och om det blev några så blir det i mitten på november.
Själv så har jag inte haft tid att känna efter hur jag mår med min diabetes, jag sticker mig i fingret varje morron och kväll för att hålla koll, i bland är den uppe i höga 20 för att sen falla ner på 11-13...
vågen pekar ner för varje dygn ca 1/2kg.
jag har inte varit ute och sjungit på ja säkert snart 2 mån, det har inte funnits någon ork när kvällen kommer, men snart hoppas jag att

Stress relaterad Diabetes....

Hej!
-Ja jag har ju varit dålig en tid och kunde först inte förstå varför jag var såå himla törstig hela tiden, från att aldrig vara törstig till att hinka i mig ca 5-6 liter om dan och springa i tittsom tätt och pinka.
Munnen kändes hela tiden som sandpapper, vågen pekade för varje dyng nedåt...-Ja visst det var ju skitbra....men vill helst bestämma själv om jag vill ner eller upp eller stå still.
Att sjunga i det här tillståndet har jag provat och det går inte alls, tungan fastnar i gomen och hålla toner funkar inte alls...
men i dag tog jag mig i kragen och gjorde ett besök hos min bästis läkare som jag haft i många många år.
Jag var tvungen att fasta då jag själv med hjälp av datorn tagit reda på att jag troligen fått Diabetes.
-Jo då..provet visade på högt blodsocker (( 15)) fast jag fastat..
Så nu blir det mediciner, ta eget blodprov hemma, inga bullar, kakor, socker i kaffet, inge godis..inga kolhydrater med andra ord..INGENTING...
Varför har jag drabbas tro...
-Jo jag frågade om det kunde vara så att då jag slutade tvärt med mina antidep tabletter fast jag kanske ändå skulle behövt dom ett tag till, tills många saker runt mig lugnat ner sig så som tex skolgången för sonen, byte av lägenhet...plus många många fler saker..Så när jag slutade så reagerade kroppen på detta vis i stället..och nu så här efteråt så ångrar jag ju det snabba beslut jag tog.OM jag har en riktig tur så kanske bara kanske kan kroppen själv fixa sig tillbaka till det normala, eller så är det bara ett önske tänkande.Ska börja med pillerna i morron och hoppas på att tungan slutar klibba i gomen så jag kan sjunga igen.
//Puss Morsan

RSS 2.0