Lyckligt lottad.....
Hej!!
Nu har jag och son samt djur installerat oss i nya lyan hos numera kallad sambon Micke.
Första dagarna var hemska, jag drabbades av ångest..ångest av att inte själv längre ha ordentligt fot fäste.
Att lämna sitt eget och flytta in hos någon annan, något som jag aldrig tidigare i mitt liv gjort, det var tufft.
men nu efter att ha fått sätta sin egen prägel på hemmet och känna att man åter har kontroll så känns allt mycket bättre igen.
Jag är fortfarande jätte lycklig över att ha träffat en så himla genom snäll kille, som värdesätter sonen och djuren lika högt som mig...om inte högre.
Jag har aldrig varit typen som skrattar speciellt mycket, men med min sambo nu så händer det flera gånger om dagen, jag känner mig speciell inför honom, och få höra ofta att man är det bästa som hänt honom så kan man ju inte annat än må bra.
Sen jag skrev sist så har vi dels varit ute med husvagnen en helg uppe ovanför Gävle närmare bestämt Söderhamn, det var helt okej,synd bara på regnet som föll, men kul att träffa lite av hans släkt.
Nu så ska husvagnen säljas och vi satsar på en nyare vagn till sommaren 2011.
Just nu fixar vi i hemmet, lite nya möbler och prylar samt omtapetsering i kök och vardagsrum.
Att vi har samma smak för nästan allt är jätte kul då det är lätt att komma överrens om saker och ting...
Till helgen ska jag ha valpträff, hoppas givetvis att många från mina 2 sista kullar kommer, men tyvärr bor många långt bort och jag tror nog att vi inte blir så många...
Nu är det snart September och många födelsedagar framöver.
Dels så fyller min sambo 43 år den 10/9 sen vidare fyller sonen 15 år den 14/9 och sist men inte minst..jo visst e hon minst..skrattar mitt älskade lilla barnbarn..mormors hjärta NORA 1 år den 16/9.
Nu måste jag lämna datorn.
På återseende.//Morsan
Nu har jag och son samt djur installerat oss i nya lyan hos numera kallad sambon Micke.
Första dagarna var hemska, jag drabbades av ångest..ångest av att inte själv längre ha ordentligt fot fäste.
Att lämna sitt eget och flytta in hos någon annan, något som jag aldrig tidigare i mitt liv gjort, det var tufft.
men nu efter att ha fått sätta sin egen prägel på hemmet och känna att man åter har kontroll så känns allt mycket bättre igen.
Jag är fortfarande jätte lycklig över att ha träffat en så himla genom snäll kille, som värdesätter sonen och djuren lika högt som mig...om inte högre.
Jag har aldrig varit typen som skrattar speciellt mycket, men med min sambo nu så händer det flera gånger om dagen, jag känner mig speciell inför honom, och få höra ofta att man är det bästa som hänt honom så kan man ju inte annat än må bra.
Sen jag skrev sist så har vi dels varit ute med husvagnen en helg uppe ovanför Gävle närmare bestämt Söderhamn, det var helt okej,synd bara på regnet som föll, men kul att träffa lite av hans släkt.
Nu så ska husvagnen säljas och vi satsar på en nyare vagn till sommaren 2011.
Just nu fixar vi i hemmet, lite nya möbler och prylar samt omtapetsering i kök och vardagsrum.
Att vi har samma smak för nästan allt är jätte kul då det är lätt att komma överrens om saker och ting...
Till helgen ska jag ha valpträff, hoppas givetvis att många från mina 2 sista kullar kommer, men tyvärr bor många långt bort och jag tror nog att vi inte blir så många...
Nu är det snart September och många födelsedagar framöver.
Dels så fyller min sambo 43 år den 10/9 sen vidare fyller sonen 15 år den 14/9 och sist men inte minst..jo visst e hon minst..skrattar mitt älskade lilla barnbarn..mormors hjärta NORA 1 år den 16/9.
Nu måste jag lämna datorn.
På återseende.//Morsan
Dygnet behöver fler timmar....
-Ja så precis är det just nu.
Dagarna till att packa, kvällarna för att köra grejer, besöka vänner, roa oss...osv..
Planering och åter planering....
Just nu är det RIKTIGT stökigt överallt......både här som nere i nya lyan.
Men vad gör det?? Inte så länge kärleken är stark, och vi har kul.
I lördags var vi på ett födelsedagsparty, jätte trevligt!!!
Där efter en sväng på Ullis i vår byhåla....även det var kuligt.
Det är helt underbart att kunna gå ut och festa ihop med den man har kär.....att kunna ha skoj tillsammans.
Nu väntar en husvagns helg, som jag faktiskt inte alls känner för...men vad gör man inte för sin gubbe?!
Det där med husvagn har jag lagt bakom mig sen många många år sen, förr var man jämt ute med vagnen och kuska runt, till slut blir man mätt...men men...får väl gå....som sagt man ska göra allt för den man älskar, och det gäller även mig hi hih hi!!
Tack älskling för du en dag bara stod där utanför min dörr....
Det finns mening med livet, jag vet det nu.
//Puss
Dagarna till att packa, kvällarna för att köra grejer, besöka vänner, roa oss...osv..
Planering och åter planering....
Just nu är det RIKTIGT stökigt överallt......både här som nere i nya lyan.
Men vad gör det?? Inte så länge kärleken är stark, och vi har kul.
I lördags var vi på ett födelsedagsparty, jätte trevligt!!!
Där efter en sväng på Ullis i vår byhåla....även det var kuligt.
Det är helt underbart att kunna gå ut och festa ihop med den man har kär.....att kunna ha skoj tillsammans.
Nu väntar en husvagns helg, som jag faktiskt inte alls känner för...men vad gör man inte för sin gubbe?!
Det där med husvagn har jag lagt bakom mig sen många många år sen, förr var man jämt ute med vagnen och kuska runt, till slut blir man mätt...men men...får väl gå....som sagt man ska göra allt för den man älskar, och det gäller även mig hi hih hi!!
Tack älskling för du en dag bara stod där utanför min dörr....
Det finns mening med livet, jag vet det nu.
//Puss
Banden blir bara starkare för var dag...
-Ja så är det faktiskt.
Vi har nu levt tajt under en lång tid och kärleken växer sig bara starkare för var dag.
Nyss tillbaka komna från en helt underbar vecka i Mora med massa aktiviteter.
Bla så var vi i måndagskväll i väg till dansbandsveckan i Malung..MYSIGT VÄRRE!!!
Bland alla band för kvällen så var givietvis " Flamingo kvintetten " favo.
Alla gamla härliga låtar sen 60, 70 tal..nostalgi till tusen.
Favoritlåten som slår dom flesta är dock ""Ingen""
Härligt med en karl som har samma musik smak som jag själv, och dansa gjorde vi ochså....
-Ja vi tycker oftast samma om det mesta och har samma smak det är ett stort plus nu när vi ska möblera och fixa för ihopflyttning.
Resten av veckan blev det massa besök till loppisar, urkul om man just hittar det lilla extra, som vi ochså gjorde.
Ett besök på leksand sommarland blev det ochså..skitkul hade vi...det slutade med att precis innan hemgång sänkte dottern och jag en eka..hmm med oss i, mindre kul...jo det var JÄTTE SKOJ..och blöta blev vi, ja ja två modell större ska nog inte försöka samtidigt ta sig ur en liten båt...skrattar..
Vad hände mera då??
-JO jag fick sjunga dom flesta av mina dansbandslåtar på karaoken på campingen,och jag kan lova att hela stora campingen hörde och folk gilla det dom hörde, det var skojsigt.
Stugan vi hyrde var den här....
och jag kan lova att man slog huvudet fler än en gång..
Nu har min gubs börjat jobba i dag och fler vänder till Mora får vänta lite.
Men om ett par år behöver vi inte åka upp för att finna harmonin i miljön där utan då blir det väl mera att åka till stockholm för att hälsa på stressen..ha ha.
Nu ska jag ta och packa lite, längtar tills jag låser denna dörr för sista gången...
//Puss Morsan
Vi har nu levt tajt under en lång tid och kärleken växer sig bara starkare för var dag.
Nyss tillbaka komna från en helt underbar vecka i Mora med massa aktiviteter.
Bla så var vi i måndagskväll i väg till dansbandsveckan i Malung..MYSIGT VÄRRE!!!
Bland alla band för kvällen så var givietvis " Flamingo kvintetten " favo.
Alla gamla härliga låtar sen 60, 70 tal..nostalgi till tusen.
Favoritlåten som slår dom flesta är dock ""Ingen""
Härligt med en karl som har samma musik smak som jag själv, och dansa gjorde vi ochså....
-Ja vi tycker oftast samma om det mesta och har samma smak det är ett stort plus nu när vi ska möblera och fixa för ihopflyttning.
Resten av veckan blev det massa besök till loppisar, urkul om man just hittar det lilla extra, som vi ochså gjorde.
Ett besök på leksand sommarland blev det ochså..skitkul hade vi...det slutade med att precis innan hemgång sänkte dottern och jag en eka..hmm med oss i, mindre kul...jo det var JÄTTE SKOJ..och blöta blev vi, ja ja två modell större ska nog inte försöka samtidigt ta sig ur en liten båt...skrattar..
Vad hände mera då??
-JO jag fick sjunga dom flesta av mina dansbandslåtar på karaoken på campingen,och jag kan lova att hela stora campingen hörde och folk gilla det dom hörde, det var skojsigt.
Stugan vi hyrde var den här....
och jag kan lova att man slog huvudet fler än en gång..
Nu har min gubs börjat jobba i dag och fler vänder till Mora får vänta lite.
Men om ett par år behöver vi inte åka upp för att finna harmonin i miljön där utan då blir det väl mera att åka till stockholm för att hälsa på stressen..ha ha.
Nu ska jag ta och packa lite, längtar tills jag låser denna dörr för sista gången...
//Puss Morsan
Full fart framåt....
Hej i värmen!!
Tänk att man aldrig blir nöjd...för varmt för kallt för.....osv...
Ibland kan jag nu mera känna mig ganska kluven,,inte med vad jag känner utan snarare att man åtsidosätter andra saker för att man just är kär...man vill helst hela tiden bara finnas i denns närhet..
ja det känns som det blir en balans gång för mig och jag vet inte hur jag ska vända och vrida mig för att inte såra någon annan.
Då menar jag mina barn och mina nära vänner....
Men jag vet inte om dom igentligen missunnar mig att få vara lycklig, tills man kommer in i vardagen för den finns ju alltid bakom hörnet och lurar...och kanske tror jag att jag redan sätt en glimt utav den, men abslolut inte negativ.
Just nu så snurrar det en heldel om den kommande flytten, och konstigt nog känns det fortfarande bara bra, ingen ångest överhuvudtaget.
Pappren på denna lägenhet är nu på väg för uppsägning och inget återvändo.....
Utan bara full fart framåt.....
På sönag i nästa vecka...12/7..så bär det av upp till Mora en vecka i en liten liten stuga på campingen, igentligen finns det nu mera även en husvagn i familjen men den får vila till nästa år, känns inte bekvämt med hundarna och sticka i väg än...och det pga att dom gafflar en heldel...och sånt funkar ju inte så bra då om inte annat så blir jag stressad utav det.
-Ja som sagt, kär är jag än och hoppas att så förblir.
Bara full fart framåt...vad har man att förlora?
//Puss Morsan
Tänk att man aldrig blir nöjd...för varmt för kallt för.....osv...
Ibland kan jag nu mera känna mig ganska kluven,,inte med vad jag känner utan snarare att man åtsidosätter andra saker för att man just är kär...man vill helst hela tiden bara finnas i denns närhet..
ja det känns som det blir en balans gång för mig och jag vet inte hur jag ska vända och vrida mig för att inte såra någon annan.
Då menar jag mina barn och mina nära vänner....
Men jag vet inte om dom igentligen missunnar mig att få vara lycklig, tills man kommer in i vardagen för den finns ju alltid bakom hörnet och lurar...och kanske tror jag att jag redan sätt en glimt utav den, men abslolut inte negativ.
Just nu så snurrar det en heldel om den kommande flytten, och konstigt nog känns det fortfarande bara bra, ingen ångest överhuvudtaget.
Pappren på denna lägenhet är nu på väg för uppsägning och inget återvändo.....
Utan bara full fart framåt.....
På sönag i nästa vecka...12/7..så bär det av upp till Mora en vecka i en liten liten stuga på campingen, igentligen finns det nu mera även en husvagn i familjen men den får vila till nästa år, känns inte bekvämt med hundarna och sticka i väg än...och det pga att dom gafflar en heldel...och sånt funkar ju inte så bra då om inte annat så blir jag stressad utav det.
-Ja som sagt, kär är jag än och hoppas att så förblir.
Bara full fart framåt...vad har man att förlora?
//Puss Morsan
Kärlek och planering...
-Ja är det inte så att just kärlek och planering går ihop i ett?!
Eller är det så att kärlek övergår i planering?!
Tankar flaxar runt i huvudet...
Tankar som..
-Inte bli impulsiv
-inte springa tiden i för väg
-inte stressa på
-inte låta känslor ta överhand
-inte inte inte...
MEN FASEN...man lever 1 gång och varför bromsa?
Varför inte bara vara impulsiv, låta känslorna ta över bara leva och låta se.....
Jag tänker göra så i allafall, bara åka med och njuta av livet.
- Ja och planering har även vi...för mycke planering??
-Nej inte om man känner att det här var det bästa som hänt en..
Att det här var meningen med livet, även om vi båda fick vänta himla massa år innan vägarna korsades på riktigt.
Micke och jag träffades redan för ca 3 år sen, men då hade vi annat på varsitt håll........
Jag själv hade just blivit änka och livet var förvirrat, jag trasslade in mig i något jag ångrar mycket mycket djupt, men just då var jag helt blind, tänkte inte överhuvudtaget utan fann mig bara i situationen, Micke levde ihop med en tjej och vi blev vänner, träffades ganska ofta ute, minns att jag hade ett speciellt öga för honom men är inte sådan att jag går i mellan, även om han i dag tycker jag skulle ha gjort det...skrattar...
Ett år senare går även hans tjej bort, och även för honom blev nog livet ganska förvirrat...och man kör ett race man kanske inte igentligen vill, eller kanske är tvungen att gå igenom precis som jag gjorde.
Men ja nu har våra vägar korsat efter många slingrande grusiga vägar.
Idag säger vi båda att vi önskat att det hänt för länge sen, men tror nog faktiskt att allt har en mening och att det skulle ta den tid det nu tagit.
Därför känns det inte alls konstigt för oss båda att redan nu satsa full fart framåt.
Planering??? -JA massor.
1 november drar jag och sonen från denna lya och flyttar till att börja med några kvarter bort till my love.
Om ett par år lämnar vi stockholm och letar något eget i stället.
20101010 låter vi klockorna ringa, vad har vi att förlora...kärleken är stark och kommer att så förbli...vad kan komma i mellan??
//Puss
Eller är det så att kärlek övergår i planering?!
Tankar flaxar runt i huvudet...
Tankar som..
-Inte bli impulsiv
-inte springa tiden i för väg
-inte stressa på
-inte låta känslor ta överhand
-inte inte inte...
MEN FASEN...man lever 1 gång och varför bromsa?
Varför inte bara vara impulsiv, låta känslorna ta över bara leva och låta se.....
Jag tänker göra så i allafall, bara åka med och njuta av livet.
- Ja och planering har även vi...för mycke planering??
-Nej inte om man känner att det här var det bästa som hänt en..
Att det här var meningen med livet, även om vi båda fick vänta himla massa år innan vägarna korsades på riktigt.
Micke och jag träffades redan för ca 3 år sen, men då hade vi annat på varsitt håll........
Jag själv hade just blivit änka och livet var förvirrat, jag trasslade in mig i något jag ångrar mycket mycket djupt, men just då var jag helt blind, tänkte inte överhuvudtaget utan fann mig bara i situationen, Micke levde ihop med en tjej och vi blev vänner, träffades ganska ofta ute, minns att jag hade ett speciellt öga för honom men är inte sådan att jag går i mellan, även om han i dag tycker jag skulle ha gjort det...skrattar...
Ett år senare går även hans tjej bort, och även för honom blev nog livet ganska förvirrat...och man kör ett race man kanske inte igentligen vill, eller kanske är tvungen att gå igenom precis som jag gjorde.
Men ja nu har våra vägar korsat efter många slingrande grusiga vägar.
Idag säger vi båda att vi önskat att det hänt för länge sen, men tror nog faktiskt att allt har en mening och att det skulle ta den tid det nu tagit.
Därför känns det inte alls konstigt för oss båda att redan nu satsa full fart framåt.
Planering??? -JA massor.
1 november drar jag och sonen från denna lya och flyttar till att börja med några kvarter bort till my love.
Om ett par år lämnar vi stockholm och letar något eget i stället.
20101010 låter vi klockorna ringa, vad har vi att förlora...kärleken är stark och kommer att så förbli...vad kan komma i mellan??
//Puss
Kan livet vara såå här härligt??!!
Tänk att livet vände för mig..Känns så himla underbart.
En man att älska, och få dubbelt tillbaka....
Hur mycket kan man älska, finns det en gräns??
Nej för oss finns ingen gräns alls och kommer inte att finnas heller....
Känslan att somna och vakna tillsammans, få en puss och orden jag älskar dig innan han försvinner för dagens jobb, det gör en lycklig...att få mysiga mess gör mig varm och leende....att tycka klockan går alldeles för sakta nu mera..
kan göra mig galen.
Hur kan två människor passa så bra för varann?? Det är helt otroligt.
-Jo ärlighet, spontalitet, tokigheter, massa kärlek...skrattar...Ja och mycke mer.
-Ja just nu lever livet...
För jag har en fantastisk man att älska, 4 underbara ungar att älska, ett helt fantastiskt barnbarn att älska..ja och hundarna förståss.
Nää jag har inte glömt mina vänner..men visst har jag inte bara hunnit med dom just nu som jag borde, men ni vet.
En bild på Min härliga trollunge, mormors tjej NORA 9 mån.
En man att älska, och få dubbelt tillbaka....
Hur mycket kan man älska, finns det en gräns??
Nej för oss finns ingen gräns alls och kommer inte att finnas heller....
Känslan att somna och vakna tillsammans, få en puss och orden jag älskar dig innan han försvinner för dagens jobb, det gör en lycklig...att få mysiga mess gör mig varm och leende....att tycka klockan går alldeles för sakta nu mera..
kan göra mig galen.
Hur kan två människor passa så bra för varann?? Det är helt otroligt.
-Jo ärlighet, spontalitet, tokigheter, massa kärlek...skrattar...Ja och mycke mer.
-Ja just nu lever livet...
För jag har en fantastisk man att älska, 4 underbara ungar att älska, ett helt fantastiskt barnbarn att älska..ja och hundarna förståss.
Nää jag har inte glömt mina vänner..men visst har jag inte bara hunnit med dom just nu som jag borde, men ni vet.
En bild på Min härliga trollunge, mormors tjej NORA 9 mån.
Vardagsmat i daxläge
Jag är fortfarande lika kär....om inte mera...en kille full av upptåg, full av ideer, charmig, genomsnäll...vad kan man mera begära?
Mina dagar utan honom ((Han jobbar)) ser ut så här från HONOM.
SMS) Jag hittar inte orden för vad jag ser i dig men dom finns här i mitt hjärta dom finns här just för dig.
Jag lovar och jag svär att jag älskar dig av hela mitt hjärta./Puss
SMS) jag är så kär i dig så du anar inte, älskar dig så mycke så jag kan spricka, det känns så bra med dig/ Puss
SMS) Älskar dig vill vara hos dig, du är det bästa i mitt liv, är galen i dig/ Puss
SMS) Älskar dig jätte mycke//Puss
SMS) jag är så kär så jag blir galen, du är det bästa i mitt liv älskar dig/ Puss
SMS) Du är världens bästa älskar dig så mycke så jag kan spricka av glädje. /Åuss
SMS) Är så lycklig att ha dig /Puss
SMS) Jag älskar dig ville bara säga det, du är så underbar./Puss
SMS) Längtar efter dig/Puss
SMS) Älskar dig, saknar dig så mycket att du anar inte./Puss
-Ja det här var ett litet axblock av sms från en som verkligen älskar mig....
Tack Micke för att du finns i mitt liv, livet har fått en ny mening....
Älskar dig me....
Mina dagar utan honom ((Han jobbar)) ser ut så här från HONOM.
SMS) Jag hittar inte orden för vad jag ser i dig men dom finns här i mitt hjärta dom finns här just för dig.
Jag lovar och jag svär att jag älskar dig av hela mitt hjärta./Puss
SMS) jag är så kär i dig så du anar inte, älskar dig så mycke så jag kan spricka, det känns så bra med dig/ Puss
SMS) Älskar dig vill vara hos dig, du är det bästa i mitt liv, är galen i dig/ Puss
SMS) Älskar dig jätte mycke//Puss
SMS) jag är så kär så jag blir galen, du är det bästa i mitt liv älskar dig/ Puss
SMS) Du är världens bästa älskar dig så mycke så jag kan spricka av glädje. /Åuss
SMS) Är så lycklig att ha dig /Puss
SMS) Jag älskar dig ville bara säga det, du är så underbar./Puss
SMS) Längtar efter dig/Puss
SMS) Älskar dig, saknar dig så mycket att du anar inte./Puss
-Ja det här var ett litet axblock av sms från en som verkligen älskar mig....
Tack Micke för att du finns i mitt liv, livet har fått en ny mening....
Älskar dig me....
Man ska aldrig säga aldrig
-Nä det är väl så att man aldrig ska säga aldrig...det har jag nu förstått.
Att åter få känna sig älskad och att älska någon det trodde man aldrig.
Mitt liv har fått en ny vändning en ny chans.
Att kärleken igentligen fanns bara runt hörnet det trodde man inte.
Trodde inte på att älska igen, trodde inte på en ny chans, trodde bara att det skulle vara jag resten av mitt liv.
Trodde inte jag skulle orka, vilja, kunna älska igen, men man ska aldrig säga aldrig.
Det jag nu har fått känns så underbart bra, ser ljust på framtiden igen...har så mycket att ge och får så himla mycket tillbaka...men en underlig känsla finns någonstans inom mig.....känslan av att man faktiskt är till åren och man vet inte hur mycke tid man har..hur långt man ska planera....knäppt kanske då man faktiskt bara fyller 47 men ändå.
Man tänker i allafall på ett helt annat sätt nu än för 10 år sen, i allafall jag.
Jag har alltid haft jätte svårt att bara bli kär, utan för mig har det varit något som växt fram med tiden, men denna gång känns det som jag var beredd, visste vem han var, hade tänkt mycke på just honom, kanske långt där inne ett litet hopp funnits under en lång tid..men ville inte trampa i klaveret som det heter.
Hjärtat har alltid klappat lite fortare när vi setts på byn, men tanken att kanske en dag få vara honom rikigt nära den fanns inte.
Inte på riktigt i allafall..
Men jag fick faktiskt chansen och blev mer än överlycklig när den var besvarad...
Allt har en mening även om den i bland är långt borta och tar en himla lång tid på sig.
Kan tänka tanken att varför hände inte det här för länge länge sen?
Men vet att det inte skulle vara så här lyckat om det hade hänt tidigare,
vi behövde nog båda gå igenom massa annat först, och av det lärt oss massor massor som nu kan undvikas, kanske är man mer rädd om det man nu har pga det man redan gått igenom.
Det jag nu har ger mig=
-Massor av kärlek
-Omtanke
-Humor
-Trygghet
-Tro på framtiden
-Lugn inom mig
Älskar hans ögon, hans leende, hans sätt att se på mig
Allt känns så äkta......
jag tror på framtiden.
Älskar dig.
//Din
Att åter få känna sig älskad och att älska någon det trodde man aldrig.
Mitt liv har fått en ny vändning en ny chans.
Att kärleken igentligen fanns bara runt hörnet det trodde man inte.
Trodde inte på att älska igen, trodde inte på en ny chans, trodde bara att det skulle vara jag resten av mitt liv.
Trodde inte jag skulle orka, vilja, kunna älska igen, men man ska aldrig säga aldrig.
Det jag nu har fått känns så underbart bra, ser ljust på framtiden igen...har så mycket att ge och får så himla mycket tillbaka...men en underlig känsla finns någonstans inom mig.....känslan av att man faktiskt är till åren och man vet inte hur mycke tid man har..hur långt man ska planera....knäppt kanske då man faktiskt bara fyller 47 men ändå.
Man tänker i allafall på ett helt annat sätt nu än för 10 år sen, i allafall jag.
Jag har alltid haft jätte svårt att bara bli kär, utan för mig har det varit något som växt fram med tiden, men denna gång känns det som jag var beredd, visste vem han var, hade tänkt mycke på just honom, kanske långt där inne ett litet hopp funnits under en lång tid..men ville inte trampa i klaveret som det heter.
Hjärtat har alltid klappat lite fortare när vi setts på byn, men tanken att kanske en dag få vara honom rikigt nära den fanns inte.
Inte på riktigt i allafall..
Men jag fick faktiskt chansen och blev mer än överlycklig när den var besvarad...
Allt har en mening även om den i bland är långt borta och tar en himla lång tid på sig.
Kan tänka tanken att varför hände inte det här för länge länge sen?
Men vet att det inte skulle vara så här lyckat om det hade hänt tidigare,
vi behövde nog båda gå igenom massa annat först, och av det lärt oss massor massor som nu kan undvikas, kanske är man mer rädd om det man nu har pga det man redan gått igenom.
Det jag nu har ger mig=
-Massor av kärlek
-Omtanke
-Humor
-Trygghet
-Tro på framtiden
-Lugn inom mig
Älskar hans ögon, hans leende, hans sätt att se på mig
Allt känns så äkta......
jag tror på framtiden.
Älskar dig.
//Din
Inte ska jag lägga ner bloggen inte...
Hej hopp!!!
Efter att ha varit borta här i från jätte länge tänkte jag nog ändå fortsätta skrivandet.
jag har befunnit mig i en glasbubbla under en lång tid,men det har faktiskt varit himla skönt.
Bara varit och inte gjort något alls....
Visst har man väl grubblat många gånger på varför livet är och blev som det blev..men kände någonstanns att det fanns en mening med allt som sker.
jag slutade att gå ut slutade att sjunga, - ja slutade med allt.
Det ända som hände var att man blev äldre utan att ta vara på livet och allt det har att bjuda på.
MEN nu så tror jag livet och alla motgångar änterligen vänt för mig....känns så i allafall.
Hela våren har jag haft valpar " 2 kullar" kull 1 4 valpar samt kull 2 8 valpar, dock inte med samma tik.
I mitten av April fick jag en inbjudan till en fest, men drog mig i det längsta för att gå dit, kände att ett gammalt gäng från förr kunde bli jobbigt att se igen, kanske hade man inget gemensamt längre efter allt som en gång hände.
Men men lite försenad och full av ångest gick jag ändå...
Det var nog då mitt nya liv började, ja det finns tydligen en mening med det mesta.
Kanske var det inte just då ändå som det började men kanske ändå...skrattar..
Nu finns det en man i mitt liv..helt otroligt....skulle ju bli nunna ju....
Trodde inte mera på kärleken....inte att den skulle drabba mig i allafall.....men nu är det så...
Känslan är svår att förklara...så pass svår att jag kanske skulle strunta i att förklara den....?
Finns nog ingen iallafall som vill veta..?!
Ska ändå försöka........kanske...
Att bli kär när man börjar bli äldre är en balansgång..man känner, tycker, och tänker på ett mera moget sätt....kanske är man lite rädd?...fast inte farligt rädd...
Det är en känsla som kommer krypande, och jag vet med mig själv att jag INTE i vanliga fall har lätt för att bli kär...
Känslan är spännande, mysig...man lever upp...känner mig omtyckt...fast fattar inte varför..hihi!!
Nu får framtiden utvisa vad meningen med allt det här är.
//Puss Morsan.
Efter att ha varit borta här i från jätte länge tänkte jag nog ändå fortsätta skrivandet.
jag har befunnit mig i en glasbubbla under en lång tid,men det har faktiskt varit himla skönt.
Bara varit och inte gjort något alls....
Visst har man väl grubblat många gånger på varför livet är och blev som det blev..men kände någonstanns att det fanns en mening med allt som sker.
jag slutade att gå ut slutade att sjunga, - ja slutade med allt.
Det ända som hände var att man blev äldre utan att ta vara på livet och allt det har att bjuda på.
MEN nu så tror jag livet och alla motgångar änterligen vänt för mig....känns så i allafall.
Hela våren har jag haft valpar " 2 kullar" kull 1 4 valpar samt kull 2 8 valpar, dock inte med samma tik.
I mitten av April fick jag en inbjudan till en fest, men drog mig i det längsta för att gå dit, kände att ett gammalt gäng från förr kunde bli jobbigt att se igen, kanske hade man inget gemensamt längre efter allt som en gång hände.
Men men lite försenad och full av ångest gick jag ändå...
Det var nog då mitt nya liv började, ja det finns tydligen en mening med det mesta.
Kanske var det inte just då ändå som det började men kanske ändå...skrattar..
Nu finns det en man i mitt liv..helt otroligt....skulle ju bli nunna ju....
Trodde inte mera på kärleken....inte att den skulle drabba mig i allafall.....men nu är det så...
Känslan är svår att förklara...så pass svår att jag kanske skulle strunta i att förklara den....?
Finns nog ingen iallafall som vill veta..?!
Ska ändå försöka........kanske...
Att bli kär när man börjar bli äldre är en balansgång..man känner, tycker, och tänker på ett mera moget sätt....kanske är man lite rädd?...fast inte farligt rädd...
Det är en känsla som kommer krypande, och jag vet med mig själv att jag INTE i vanliga fall har lätt för att bli kär...
Känslan är spännande, mysig...man lever upp...känner mig omtyckt...fast fattar inte varför..hihi!!
Nu får framtiden utvisa vad meningen med allt det här är.
//Puss Morsan.
Lägger ner...
Inom kort kommer den här sidan att försvinna.
Känns som man inte har så mycket att skriva om längre.
Sätter ut min adress till sidan som kommer att handla om min väntade kull.
http://www.123minsida.se/wilmasValpar
//Kram
Känns som man inte har så mycket att skriva om längre.
Sätter ut min adress till sidan som kommer att handla om min väntade kull.
http://www.123minsida.se/wilmasValpar
//Kram
Händer inte mycke inte...
Halloj!!!
Jaha och jag e precis lika tråkig fortfarande, kommer mig inte för att gå ut eller göra nått alls.
kan ju altid just nu skylla på att jag fått nån förkylning..**s**
Wilma mår i allafall bra i sin dräktighet och blir nu snabbt rundare för var dag.
Har gjort en egen sida till henne så om du vill kan du gå in och kolla och följa med sista tiden fram till valpningen.
http://www.123minsida.se/wilmasValpar
Ha en jätte bra helg.
//kramar Morsan.
Jaha och jag e precis lika tråkig fortfarande, kommer mig inte för att gå ut eller göra nått alls.
kan ju altid just nu skylla på att jag fått nån förkylning..**s**
Wilma mår i allafall bra i sin dräktighet och blir nu snabbt rundare för var dag.
Har gjort en egen sida till henne så om du vill kan du gå in och kolla och följa med sista tiden fram till valpningen.
http://www.123minsida.se/wilmasValpar
Ha en jätte bra helg.
//kramar Morsan.
Lite av varje....
Dagarna går utan att jag igentligen gör något vettigt känns det som.
Båda taxarna kom i allafall med i tv programmet och snurrar just nu för fullt på reklamen.
Den 15/11 TV4 i " Tack Gode Gud " för den som har lust att kika.
Visst börjar Wilma bli lite smått rund om magen, och dax för nedkomst beräknas till 20/11.
Massa jävla krångel har jag när det gäller bytet av lägenhet, men jag hoppas så att det snart är löst.
I morron drar jag och sonen och taxar till Mora under några dagar, behöver komma här i från och ladda batterierna.
Hörde att det är karaoketävling där uppe på lördagar och kanske skulle man ut och prova...vet inte när jag var ute sist...
måste väl åtminstone vara en mån sen som jag var på StinsVillan och sjöng lite för marie som stod där då.?!
Förstår inte att jag blivit så himla tråkig, har inte lust med någonting längre......är bara hemma....
Fast här rör det ju på sig ochså om dagarna....har ju som sagt dagishundarna..
Lovar att snart rycka upp mig....
//Puss Morsan/Mormor.
Båda taxarna kom i allafall med i tv programmet och snurrar just nu för fullt på reklamen.
Den 15/11 TV4 i " Tack Gode Gud " för den som har lust att kika.
Visst börjar Wilma bli lite smått rund om magen, och dax för nedkomst beräknas till 20/11.
Massa jävla krångel har jag när det gäller bytet av lägenhet, men jag hoppas så att det snart är löst.
I morron drar jag och sonen och taxar till Mora under några dagar, behöver komma här i från och ladda batterierna.
Hörde att det är karaoketävling där uppe på lördagar och kanske skulle man ut och prova...vet inte när jag var ute sist...
måste väl åtminstone vara en mån sen som jag var på StinsVillan och sjöng lite för marie som stod där då.?!
Förstår inte att jag blivit så himla tråkig, har inte lust med någonting längre......är bara hemma....
Fast här rör det ju på sig ochså om dagarna....har ju som sagt dagishundarna..
Lovar att snart rycka upp mig....
//Puss Morsan/Mormor.
Mormors tjej och doggar på tv inspelning.
Hej på er!!
Först bara måste jag få visa en bild på mitt härliga barnbarn,
hon växer så det heter duga och blir i veckan redan 1mån gammal.
Vart har hon varit i hela mitt liv??!
Visst e hon helt underbar??
För en vecka sen var jag och båda taxarna på TV inspelning för nya underhållnings program av
" Tack Gode Gud "
Kanske såg du förra säsongens program?Det gjorde inte jag **Ler**
-ja det hela går ju ut på att kändisar blir hänvisade rakt in på en scen där miljön är uppsatt till ett visst ämne och sen gäller det för skådisen att finna sig i sin roll beroende på vad som gäller.
Scenen Taxarna var med i handlade om ett djurhotell.
fast jag tyckte nog att det såg mera ut som en djuraffär.
-ja i allafall blev Wilma och Clara satta i en stor bur, och det var ju meningen att buren skulle vara stängd
och bara sitta där som symboler för hotellet typ inackodering.
men se så fort dom stängde buren började Wilma att skälla, saken var den att hon gillar att få uppmärksamhet och inte folk som står och pratar med ryggen mot henne.
Då blev nästa knep att låta buren vara öppen och båda hundarna blev fastbundna med kopplet precis så långt att dom inte kunde hoppa ur.
men se det gick framför allt inte Wilma med på så vid nästa tagning blev det så att hundarna plockades ut en i taget och fick antingen stå på disken eller blev burna och syntes med andra ord hela tiden..
Den första hon plockar fram samtidgt som hon står och pratar med kunden som ska hämta sin katt är Wilma, då blundade jag för den som inte gillar att man plockar med henne utan att hon känner personen i fråga så är det just Wilma.
Vid sådana tillfällen kan man få sig ett tjyvnyp, men tror Wilma blev så överrumplad att hon inte kom sig för att göra det, därimot lyckades hon rycka av skådisen sin mick som satt runt ett öra, så det blev igen en ny omtagning, men hon fortsätter att göra sin inproviserade sketch och sätter in Wilma igen i buren och tar sen ut Clara, Clara som aldrig skulle göra en fluga förnär, men tung e hon..HaHa!!
men dom är tvugna att bryta och göra om allt eftersom hon inte hörs då micken är borta.
Så omtagning blev det och denna gång så blev det Clara som tas ut buren först och i och med det ett himla liv på Wilma som skällde oavbrutet under ca 5 min, till slut skriker mer eller mindre Morgan Alling "skådis och regi..
-Ut med Hunden NU!!
Hmm då var det Wilma han menade..skrattar...
ja kul va det i allafall och nu återstår det bara att vänta och se om just våran scen kommer att vara med längre fram i höst och taxarna filmstjärnor.
Annars så består mest mina dagar av dagishundar, samt en son som nu mera har hemundervisning då jag mer eller mindre gett upp en vanlig skolgång för honom.
Sista skolan han nu gått i skulle jag nästan kalla för en Hitler skola och det passar varken min son eller mig.
Mina barn är varken uppvuxna med slag..-ja visst har jag nog använt rösten när jag tyckt något har varit helt fel, men faktiskt slutade jag med det för några år sen då jag upptäckte att det inte funkar.
Nä en mjuk uppfostran tror jag mera på och då ska inte i stället en skola ta över med skrik och knuffar för att eleverna ska uppfostras och lära sig saker i livet.... inte mitt barn i allafall.
Om ca en vecka kommer jag att kunna se om det e några valpisar på väg i Wilmas lilla mage, lite spännande är det i allafall, fast det nu var en olycka
Nu väntar 2 veckor till i samma tempo som sista tiden, dagishundar och plugga med sonen sen v44 dar vi till Mora en vecka för att " Bara " koppla av...ser fram i mot det
//Kram Morsan
PS) Håller faktiskt på och skriver en bok, en bok om mitt liv från 2006 och framåt..återkommer mera om det nästa gång.
Har blivit Mormor och massa annat!
Nu bara måste jag ta mig tid och ork att blogga lite.
Dom sista 10 dagarna har varit mer än jobbiga.
men vi börjar väl med den absolut STÖRSTA nyheten.
JAG HAR BLIVIT MORMOR!!!
-Ja det är en helt fantastisk upplevelse som inte går att beskriva med ord.
3 veckor för tidigt såg Nora dagens ljus.
2640g tung och ändast 46cm lång.
Säkert kommer lilla Nora att tro hon har två mammor då jag finns vid min dotters sida mestadels av tiden på en dag.
-Ja varför gör jag det då tro??
Ja inte är det för att hönsa över mitt barnbarn utan för att dottern min har 5 st dalmatinervalpar som inte är flyttfärdiga än och måste ha omsorg om dagarna, matning, städning, bära ut valpar, bära in valpar, städa mata...och där i mellan mata bebis, byta, rapa, sen snabbt hem till mina dagishundar som behöver sin omvårdnad, rasta mata, ta hand om sonen som varit sjuk i 2 veckor, så pass illa att jag var tvungen att tillkalla ambulans i lördags natt. Nu ligger han i soffan med hög feber osv, strax ska jag tillbaka rill jobbet med valparna, pussa på Nora....så här ser mina dagar ut sen 10 dar tillbaka, på lördag flyttar valparna och allt kanske återgår till det normala.
Uppe i allt som varit och är så har min ena Tax tik blivit tjyvparad, ja det är svårt att vara över allt hela tiden..
tur i oturen så är hanen en liten blandning på Chihuahua/Tax som jag passade men inte tillräckligt bra....tydligen, men den röra jag har så får jag skylla mig själv...men valparna är självklart välkomna och om det blev några så blir det i mitten på november.
Själv så har jag inte haft tid att känna efter hur jag mår med min diabetes, jag sticker mig i fingret varje morron och kväll för att hålla koll, i bland är den uppe i höga 20 för att sen falla ner på 11-13...
vågen pekar ner för varje dygn ca 1/2kg.
jag har inte varit ute och sjungit på ja säkert snart 2 mån, det har inte funnits någon ork när kvällen kommer, men snart hoppas jag att
Dom sista 10 dagarna har varit mer än jobbiga.
men vi börjar väl med den absolut STÖRSTA nyheten.
JAG HAR BLIVIT MORMOR!!!
-Ja det är en helt fantastisk upplevelse som inte går att beskriva med ord.
3 veckor för tidigt såg Nora dagens ljus.
2640g tung och ändast 46cm lång.
Säkert kommer lilla Nora att tro hon har två mammor då jag finns vid min dotters sida mestadels av tiden på en dag.
-Ja varför gör jag det då tro??
Ja inte är det för att hönsa över mitt barnbarn utan för att dottern min har 5 st dalmatinervalpar som inte är flyttfärdiga än och måste ha omsorg om dagarna, matning, städning, bära ut valpar, bära in valpar, städa mata...och där i mellan mata bebis, byta, rapa, sen snabbt hem till mina dagishundar som behöver sin omvårdnad, rasta mata, ta hand om sonen som varit sjuk i 2 veckor, så pass illa att jag var tvungen att tillkalla ambulans i lördags natt. Nu ligger han i soffan med hög feber osv, strax ska jag tillbaka rill jobbet med valparna, pussa på Nora....så här ser mina dagar ut sen 10 dar tillbaka, på lördag flyttar valparna och allt kanske återgår till det normala.
Uppe i allt som varit och är så har min ena Tax tik blivit tjyvparad, ja det är svårt att vara över allt hela tiden..
tur i oturen så är hanen en liten blandning på Chihuahua/Tax som jag passade men inte tillräckligt bra....tydligen, men den röra jag har så får jag skylla mig själv...men valparna är självklart välkomna och om det blev några så blir det i mitten på november.
Själv så har jag inte haft tid att känna efter hur jag mår med min diabetes, jag sticker mig i fingret varje morron och kväll för att hålla koll, i bland är den uppe i höga 20 för att sen falla ner på 11-13...
vågen pekar ner för varje dygn ca 1/2kg.
jag har inte varit ute och sjungit på ja säkert snart 2 mån, det har inte funnits någon ork när kvällen kommer, men snart hoppas jag att
Stress relaterad Diabetes....
Hej!
-Ja jag har ju varit dålig en tid och kunde först inte förstå varför jag var såå himla törstig hela tiden, från att aldrig vara törstig till att hinka i mig ca 5-6 liter om dan och springa i tittsom tätt och pinka.
Munnen kändes hela tiden som sandpapper, vågen pekade för varje dyng nedåt...-Ja visst det var ju skitbra....men vill helst bestämma själv om jag vill ner eller upp eller stå still.
Att sjunga i det här tillståndet har jag provat och det går inte alls, tungan fastnar i gomen och hålla toner funkar inte alls...
men i dag tog jag mig i kragen och gjorde ett besök hos min bästis läkare som jag haft i många många år.
Jag var tvungen att fasta då jag själv med hjälp av datorn tagit reda på att jag troligen fått Diabetes.
-Jo då..provet visade på högt blodsocker (( 15)) fast jag fastat..
Så nu blir det mediciner, ta eget blodprov hemma, inga bullar, kakor, socker i kaffet, inge godis..inga kolhydrater med andra ord..INGENTING...
Varför har jag drabbas tro...
-Jo jag frågade om det kunde vara så att då jag slutade tvärt med mina antidep tabletter fast jag kanske ändå skulle behövt dom ett tag till, tills många saker runt mig lugnat ner sig så som tex skolgången för sonen, byte av lägenhet...plus många många fler saker..Så när jag slutade så reagerade kroppen på detta vis i stället..och nu så här efteråt så ångrar jag ju det snabba beslut jag tog.OM jag har en riktig tur så kanske bara kanske kan kroppen själv fixa sig tillbaka till det normala, eller så är det bara ett önske tänkande.Ska börja med pillerna i morron och hoppas på att tungan slutar klibba i gomen så jag kan sjunga igen.
//Puss Morsan
-Ja jag har ju varit dålig en tid och kunde först inte förstå varför jag var såå himla törstig hela tiden, från att aldrig vara törstig till att hinka i mig ca 5-6 liter om dan och springa i tittsom tätt och pinka.
Munnen kändes hela tiden som sandpapper, vågen pekade för varje dyng nedåt...-Ja visst det var ju skitbra....men vill helst bestämma själv om jag vill ner eller upp eller stå still.
Att sjunga i det här tillståndet har jag provat och det går inte alls, tungan fastnar i gomen och hålla toner funkar inte alls...
men i dag tog jag mig i kragen och gjorde ett besök hos min bästis läkare som jag haft i många många år.
Jag var tvungen att fasta då jag själv med hjälp av datorn tagit reda på att jag troligen fått Diabetes.
-Jo då..provet visade på högt blodsocker (( 15)) fast jag fastat..
Så nu blir det mediciner, ta eget blodprov hemma, inga bullar, kakor, socker i kaffet, inge godis..inga kolhydrater med andra ord..INGENTING...
Varför har jag drabbas tro...
-Jo jag frågade om det kunde vara så att då jag slutade tvärt med mina antidep tabletter fast jag kanske ändå skulle behövt dom ett tag till, tills många saker runt mig lugnat ner sig så som tex skolgången för sonen, byte av lägenhet...plus många många fler saker..Så när jag slutade så reagerade kroppen på detta vis i stället..och nu så här efteråt så ångrar jag ju det snabba beslut jag tog.OM jag har en riktig tur så kanske bara kanske kan kroppen själv fixa sig tillbaka till det normala, eller så är det bara ett önske tänkande.Ska börja med pillerna i morron och hoppas på att tungan slutar klibba i gomen så jag kan sjunga igen.
//Puss Morsan
